LUNGINFLAMMATION

Nu har vi sjukaste sjukstugan ever skådat i denna lägenhet...Elwa har lunginflammation!!! Natten mellan torsdag och fredag var väldigt obeväm och orolig för hennes del. Hon sov knappt efter 01, sprang till vårt rum klaga över att hon "bara int kan sova" "trött men de går inte att sova" närmare morgon visade hon med handen att hon har ont på högra sidan på revebenen. Hur tolkar man de hos ett barn? Väldigt ospecifikt...ont i magen? ont när du andas? ont när du hostar? sovit obekvämt på ena sidan...Då på morgon klockan 06 hade hon också feber, tippning närmare 39?! Hon klaga över att hon var hungrig och ville gärna ha frukt. Skar upp frukt och efter 1 bit konstaterade Elwa "mamma jag tror jag inte riktigt jag vill ha frukt"...snabbt därefter kom hon i min famn och sa att hon behöver spy. Sagt och gjort...äsch tänkte jag int spysjuka som går runt hela varvet:( Evert skickade jag till dagis, de fick Benjamin sköta! Bäddade åt Elwa i vårt rum med en madrass på golvet och så fick hon lägga sig där, hade bättre koll på henne när jag ändå för de mesta ammar i vår säng. Mätte hennes feber och mätaren visade 39,7. Hög feber känner jag mig helt okej med men hon börja allt mera klaga på att de tar ont på höger revben och på höger axel och att hon inte vill hosta eller andas djupt. När hon låg andades hon via munnen flåsande och snabbt. Ringde hvc och berätta om Elwas symptom och dom sa att vi skulle komma omgående. Packade iväg oss och promenerade över gatan eller Elwa satt i vagnen. Hon var likblek, svag, illamående, andades ansträngt, var riktigt feber yr. De var så fruktansvärt jobbigt att se och höra på henne när hon grät och sa att hon bara ville hem till egen säng "vill inte vara här mera mamma, jag har så ont"...De gick undan på hvc, skönt! En svensk sköterska tog emot oss skickade oss på "pika crp" (pick in fingret och snabb koll på  infektionsvärdena) och sen upp till läkaren som kolla på Elwa. Hon ville medicinera Elwa genast med Panadol och Burana men jag ville inte de, ville ha en diagnos på henne först. Eftersom Elwa var så dålig och hade så starka symptom ville hon ha en lungbild och kontroll på barnkliniken. Ringde till Benjamin och han kom för att hämta Elwa och så for dom iväg till barnkliniken. Elwa hon grät och skrek och de gjorde mamma också. Benjamin var den ända lugna...och den bästa att vara med Elwa i detta läge. Min närvaro skulle ha gjort de hela hysteriskt...Enligt Benjamins beskrivning hade resan till och vistelsen på barnkliniken varit lugn och harmonisk. Elwa blev undersökt, de togs blodprov, hon var på lungröntgen, hon medicinerades i flera varv eftersom hon kräktes upp de hon fick. Elwa har nämligen aldrig fått några mediciner tidigare...och hon reagerade väldigt kraftigt!!!

Efter 5 timmar på barnkliniken var hon hemma igen och hög som ett hus! Har aldrig upplevt något så obehagligt i mitt liv tidigare....hon var fullständigt borta. Hon sov i små 5minuters stötar och vaknade och skrek, skrek högt "mamma mamma", jag satt ansikte mot ansikte med henne men hon bara stirrade i tomma intet och viftade med armarna i luften och kände inte igen mig...Hon somnade igen och vaknade efter 15min genomsvettig och trött men skarp "mamma jag är hungrig" "kan jag också få fredagsmys" "vet du mamma att på sjukhuset..." och berättade i detalj allt som hon varit med om tidigare idag. Hon var tillbaka efter ruset...underbart!!!

Nu hemma med antibiotika och smärtstillande och väldigt pigg tjej!