Hur utmanande kan de här med barnens sovande vara? Jag "lilla mamma" har ju hela tiden bara tänkt att Evert han känner sig trygg och trivs så bra i sin spjälsäng (fastän han då inte sover bra på nätterna utan vaknar typ varannan timme) och att desto längre man håller honom kvar där i sin bur desto bättre är de för då rymmer han ju inte iväg någonstans! Men ack så fel man kan ha! För 4 dagar sen fick jag nog av hans nattvaknande! Jag VILL sova och inte lyssna på hans gnäll hela tiden. Nu var de dags att flytta honom för 2 tillsammans med Elwa och sova. Tog hans madrass från spjälsängen och bäddade på golvet i barnens rum. Natten innan flytten stor vägrade han att sova i sin egen säng så han sov i vår.
Bilden före och efter: Skillnaden på att sova i sin egen spjälsäng/ mammas och pappas säng och egen säng (ännu dock på golvet) var STOR! Sov hela natten på sin madrass hur nöjd som helst! WHAT??? Härligt! Hur fel kan man inte som förälder i bland ha...
För oss var det helt tvärtom. När vår, snart två-åring, sov med oss så vakna han nångång på natten och var helt omöjlig att få och sova på kvällen. Sen flytta vi hans säng och satt tillbaka spjälarna och han har sovit hela nätter utan pip. Nattningarna är ännu långa med de också lättare.
SvaraRaderaIntressant, barn är så olika! Vi har ett annat liv nu när Evert sover nätterna igeonom och somnar som ett ljus! Tacksam
SvaraRadera