fredag 6 mars 2009

Vi lever!!!

Vi har haft de en aning tufft under de senaste dygnen. Vi flickor, jag och Elwa har legat i spysjuka! Inget att rekomendera!!! Elwa insjuknade mellan tisdag och onsdag natten. Hon vaknade efter 22 någongång och små klagade i sin säng. Gick inte in för att kolla eftersom hon inte grät utan bara små knorrade lite. Men efter att hon klagat i 1 h så började jag fundera attt hon kanske var hungrig eller törstig så tänkte att kanske en flska havremjölk kunde fixa till de och att hon skulle somna om och sova vidare. Hon tog glatt emot flaskan och men efetr en kvart ungefär hör jag bara hur hon gall skriker efter mamma. Helt hysteriskt skrik "mamma" "mamma" "mamma". Gick in i hennes rum och där väntade en säng full med spyor och en livrädd tjej som inte alls förstod vad som händer. Ropade på Benjamin som redan sov. Han tog Elwa och ställde henne i duschen och jag rulla ihop allting i hennes säng och slängde spy byket i badkaret. Där fick de vänta på bättre tider, nu var de bara att ta hand om lilla sjuklingen. De är första gången Elwa är spysjuk så de var inte de enklaste att veta hur göra med allt...skall man lägga henne tillbaka i sängen? Säger hon till när hon behöver spy? Skall jag vaka med henne hela natten? Eller hur skall man handla i en sådanhär situation. Men allt bara kändes så naturligt när man tog tag i att sköta om henne. Tog henne i vår säng och en hel hög med handukar brevid. När hon laddade upp för att spy igen så blev hon aningen oroligt och ringlade sig  i sängen. Då lyfte jag bara upp henne och sitta och böjde henne lite framåt och la handuken under hennes haka. Hon var fortfarande lite rädd för sin egen spyor men lugnade sig snabbt när jag förklarade till henne att "mamma hjälper dig, du är jätte duktig. Spy i handuken så torkar mamma sen " Hon förstod snabbt hur de funkade med att spy i handuken:) Otrolig tjej! Hon spydde tätt fram till kl04 ungefär och därefter slocknade hon som ett ljus. Hon var svag och väldigt trött. De var härligt för hon ville dricka ofta så jag behövde inte fundera på att hur få i henne vätska. Efter att jag avvaktat läget i 1h ungefär så flyttade jag henne i egen säng var hon sov ända fram till morgon. Elwa spydde inte något mera efter de. Hon haft lite diarré, inget våldsamt men lite tråkigt ändå. Gett henne äppelvinäger utspett med vatten 1tsk i halv timmen, de har gjort henne tarm lugn och diarrén är borta. Hon har även fått homeopati. Känns som hon snabbt kommit över detta elände. Hon har fortfarande lite feber, men är glad fast trött. Igår kväll åt hon första gången på 2 dygn. Hon verkligen inte ätit någonting. Lite gnagat på en äppelbit och lite på ett knäckebröd, men mest bara fått spyreflexer när hon fått någonting i munnen. De är fantastiskt att se hur hennes kropp verkligen vet vad som behöver göras och inte göras. Naturen är smart och de har jag alltid sagt! 

Jag jag blev sjuk följande morgon, alltså onsdag morgon. Ja de är nog de värsta jag varit med om! Att vara gravid och vara känslig för att inte äta och att inte sova tillräckligt och där på få spysjuka ja jag säger bara att nej tack, aldrig mer! Har en underbar mamma som kom på onsdag morgon och tvätta upp hela stora lasset med spytvätt och hade hand om Elwa så jag fick vila lite. Jag mådde så fruktansvärt illa så hade ingen möjlighet att komma in i den djupa sömnen...jobbigt! Hela onsdag eftermiddag var vi ensamma med Elwa och de var en utmaning. Elwa skötte om sig själv och sin feber medan jag låg i sängen eller på soffan eller satt på toan och spydde. Men Elwa var så duktig och förstående. Hon krama mig bakifrån med jag satt överom toan och spydde. Hon sa om och om igen "mamma ecke" (älskar dig mamma). Hon var nog lite rädd de första gångerna jag spydde för förstod inte riktigt varför jag betedde mig så, men efter att jag förklarat att nu spyr mamma så förstod hon att okej så här är de. Jag hade ingen möjlighet att ta hand om Elwa hon fick klara sig helt själv. Hon förstod de och satt och lekte och läste i 3h för sig själv medan jag bara låg och var helt ur spel. Jag la henne för natten redan 17.30 den kvällen för att jag skulle kunna gå och lägga mig! De funkade bra. Vi sov båda till följande morgon till 08! 

Jag nu börjar livet le igen...huu va tufft de varit!

1 kommentar:

  1. oj oj, låter inte skoj :( men vad bra att ni tjejer tar hand om varandra! duktiga ni är! kämpa på och hör av dig om det är nåt jag kan hjälpa med. kramar

    SvaraRadera