Vändagen för mig väcker starka minnen då man var tonåring och gick i högstadiet...vi hade små postlådor var man kunde droppa vändags hälsningar till varandra, oh va man vänta på sin egna hälsningar, vem skulle man få av och va stod de på dem?
Idag skulle jag önska att jag hade mera tid för mina vänner...inte de lättaste när man har två små hemma. Men de kommer en dag när man igen har tid att sätta sig och pyssla vändagskort och förbereda vändag i god tid innan och sen bara njut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar